Utmattningssyndrom (UMS)

Vad är utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom är en sjukdom som uppkommer efter långvarig stress utan tillräcklig återhämtning.

Orsaken till utmattningssyndrom är ofta arbetsrelaterad eller kopplad till andra svårigheter utanför arbetet där överbelastningen varit långvarig. För att få diagnosen utmattningssyndrom har man levt länge (minst 6 månader) under ständig stress, på arbetet och eller i privatlivet, där man ofta känt vanmakt, otillräcklighet över situationen. De svårigheter som leder till överbelastning är ofta av sådan karaktär att man har haft svårt att förändra situationen. Att prioritera återhämtning i perioder av överbelastning, så att bristen på återhämtning inte blir alltför långvarig, kan minska risken för utmattningssyndrom.

Trötthet är ett påtagligt symtom vid utmattningssyndrom.

Energilöshet är ett symtom som drabbar den utmattade med enorm trötthet när man insjuknar i UMS. Samtidigt kan den utmattade känna sig uppvarvad och ha svårt att koppla av och svårt att sova. Den som insjuknar i utmattningssyndrom är trött när hen vaknar, trött under dagen och det räcker inte med några dagars vila för att känna sig pigg igen. Eftersom energin är konstant låg och fort tar slut behöver man lära sig att hushålla med sin energi för att få krafterna tillbaka.

Lyssna på kroppens varningssignaler

Återhämtning efter utmattningssyndrom är en process som tar tid.

Därför är det viktigt att söka stöd och få behandling så snart som möjligt så att man återhämtar sig och blir bättre. Ofta har man haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan man insjuknar i utmattningssyndrom. Vilka symtom som är tydligast vid utmattningssyndrom är olika från person till person men sömnproblem, oro, ångest, irritation och minnes- och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom vid utmattningssyndrom.

Genom behandling, återhämtning och stöd kan man komma vidare och må bättre efter utmattningssyndrom.

När man återhämtat sig efter utmattningssyndrom är stresskänsligheten ofta högre, vilket till viss del kan ses som en varningsklocka och därmed ett skydd mot utmattning. Att lära sig lyssna och agera på kroppens varningssignaler är viktigt för att minska stress och förebygga utmattning.

Vem får utmattningssyndrom?

"Utmattningssyndrom beror inte på stress, det beror på brist på återhämtning."

Lyssna till Medicinvetarnas samtal med Marie Åsberg, en av världens främsta experter på hur man undviker att gå in i väggen. Professor emerita Marie Åsberg satte utmattningssyndrom på forskningskartan på nittiotalet. Samtalet börjar 8.30 minuter in i avsnittet. 

Symtom på stress vid utmattningssyndrom är nästan alltid både fysiska och psykiska.

Symtomen är de samma som de stressymtom man får vid överbelastning. Skillnaden vid UMS är att stressymtomen blir fler, mer påtagliga och symtomen har hållit i sig en längre tid innan man insjuknar i utmattningssyndrom. Man känner sig helt utmattad och minsta vardagssyssla känns svår och nästan omöjlig att genomföra. Det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade även om nedstämdhet ingår i symtombilden. Symtom vid utmattningssyndrom är olika från person till person och det är vanligt att ha flera av följande symtom:  

Fysiska symtom vid utmattningssyndrom (UMS).

• Trötthet. Energilös och extrem trötthet som inte går att vila bort.
• Sömnproblem. Det är svårt att somna och vanligt att vakna många gånger under natten.
• Uppvarvad och svårt att koppla av samtidigt som man är väldigt trött.
• Uthållighet och ork är väldigt låg.
• Hjärtklappning och tryck över bröstet.
• Ljus- och ljudkänslighet.
• Yrsel och eller huvudvärk.
• Orolig mage och magvärk.
• Värk i nacke och axlar.

Kognitiva (tankemässiga) symtom vid utmattningssyndrom (UMS).

• Svårt att strukturera och planera.
• Sämre koncentration och det kan vara svårt att fokusera när man till exempel läser en bok.
• Tydligt sämre minne. Vissa personer med utmattningssyndrom tror att de drabbats av demens.
• Svårigheter att samla tankarna och fokusera på ämnet i samtal.

Psykiska symtom vid utmattningssyndrom (UMS).

• Oro och ångest.
• Känslomässigt svag och irriterad.
• Nedstämd och utan livslust.
• Känner sällan glädje.
• Känsla av hopplöshet.
• Panikångestattacker.

Utmattningssyndrom är direkt kopplat till svår och långvarig psykosocial stress med hög belastning och dåligt stöd.

Det är viktigt att lära sig uppmärksamma varningssignalerna för utmattningssyndrom och söka hjälp och stöd för återhämtning och att minska stress så tidigt som möjligt innan man insjuknar i Utmattningssyndrom.

Var uppmärksam på förändringar i ditt mående.

Sover du sämre, känner du dig irriterad och stressad på jobbet eller hemma? Är stressnivån ofta hög? Tala med din arbetsgivare, studenthälsan, vänner eller din läkare. Personer reagerar olika och därför kan tecken och symtom på stress variera från person till person. Att lära sig mer om uppbyggnadsfasen och din egen kropps stress signaler kan i kombination med stöd och hjälp vara ett sätt att bromsa och undvika utmattningssyndrom. Att skapa återhämtning genom sådant som ökar välmående och ändra på sådant som leder till stressrelaterade besvär är viktigt för att förebygga och behandla utmattningssyndrom. Problemet är ofta att man har liten eller ingen makt att förändra arbetsplatsmiljö eller svårigheter i privatlivet. Sök stöd och hjälp för att minska stress.

Gör ett självskattningstest vars resultat visar om du är i riskzonen för utmattningssyndrom.

Testet ger en bild av ditt nuvarande tillstånd genom att du graderar hur du mått de senaste två veckorna. Höga poäng vid endast ett tillfälle kan betyda tillfällig stress, alltså krävs flera mätningar, kanske med någon veckas mellanrum för att visa om du är i riskzonen för utmattningssyndrom. Vi använder KEDS-testet som är utvecklat av forskare vid Karolinska institutet. Notera att testet inte är diagnostiskt. 19 poäng eller mer vid flera tillfällen visar risk för utmattningssyndrom.

Utmattningssyndrom delas in i följande tre faser eller stadier: uppbyggnadsfasen, också kallad uppvarvningsfasen, den akuta fasen, och återhämtningsfasen. Illustrationen nedan ger en bild av hur förloppet som leder till utmattningssyndrom och vägen vidare kan se ut. Förloppet är individuellt och bilden är ett exempel.

© Copyright Återhämtningsportalen. Illustration av faserna vid utmattningssyndrom. 

 

Uppbyggnadsfasen - ett förstadium till utmattningssyndrom

Innan man drabbas av utmattningssyndrom har man levt med hög stressbelastning under lång tid. I förstadiet till UMS, kallat uppbyggnadsfasen, kan man med hjälp och förändringar som minskar stress, bromsa sjukdomsprocessen och förhindra utmattningssyndrom. Ju tidigare man söker vård och stöd desto minde skada hinner stressjukdom orsaka.

I uppbyggnadsfasen leder hög stressnivå under en längre tid gradvis till uppvarvning. Man utvecklar en kronisk stress. Hur lång denna fas med hög belastning eller andra svåra påfrestningar är, innan man drabbas av utmattningssyndrom, varierar mycket mellan personer. En av varningssignalerna i uppbyggnadsfasen, förstadiet av utmattningssyndrom, är att man upplever ökande krav och stora påfrestningar som ofta leder till sömnproblem. Tiden för återhämtning minskar och är begränsad till en alltför låg nivå. Orsakerna är ofta hög stress i arbetslivet och/eller något annat som pågår i livet utanför arbetet.

I den akuta fasen av utmattningssyndrom behöver man omvårdnad

Den akuta fasen av UMS upplevs ofta som en plötslig, akut sjukdom. Man förlorar all energi. Man drabbas av ett fysiskt och mentalt sammanbrott. Insjuknandet i utmattningssyndrom kan i vissa fall gå långsamt över en längre tid.

Symtomen vid ett akut förlopp av utmattningssyndrom kan vara att man helt plötsligt inte kan orientera sig eller att man inte klarar vardagliga saker som att starta en tvättmaskin eller att låsa en dörr.

I den akuta fasen av utmattningssyndrom behöver man bli omhändertagen och det är väldigt viktigt att söka vård och hjälp och bli sjukskriven. Det är vanligt att man känner sig helt energilös, misslyckad och nedstämd eftersom man inte klarar den enklaste sak när man är i den akuta sjukdomsfasen av utmattningssyndrom.

Återhämtningsfasen, en balansgång för att komma vidare efter utmattningssyndrom

Efter den akuta fasen är man fortfarande utmattad och behöver fortsatt sjukskrivning. I återhämtningsfasen behöver kroppen få balans igen, både psykiskt och fysiskt. Det är inte ovanligt att många symtom förvärras under en period. Kognitiva (tankemässiga) symtom som försämringar i minne och koncentration upplevs ofta värre när den värsta tröttheten är över. I början kan det vara svårt att planera och att få vardagen att fungera.

Hur lång tid tar det att bli frisk efter utmattningssyndrom?

Hur lång tid det tar innan man har återhämtat dig efter utmattningssyndrom varierar. Det beror bland annat på hur dåligt man har mått. Räkna med att återhämtningsfasen är en balansgång som tar tid. Ta små steg, se förbättringarna och ge inte upp eftersom minsta krav kan varva upp stressystemet i full omfattning och då upplever man att man är ”tillbaka på ruta ett”.

Kommer jag att bli frisk efter utmattningssyndrom?

De allra flesta som får utmattningssyndrom blir så småningom friska, men det kan ta lång tid och därför är det viktigt att följa behandlingsråd från läkare och terapeuter. Många som har haft utmattningssyndrom blir bra på att tolka sina egna reaktioner och hittar sätt att ta hand om sig själv, även om de kognitiva symtomen ibland kvarstår under lång tid. För att förstå den nya situationen och för att upprätthålla balansen mellan olika aktiviteter och vila kan terapeutisk hjälp under återhämtningsfasen vara ett bra stöd. 

För att få rätt behandling krävs rätt diagnos och annan sjukdom måste uteslutas.

Börja med att kontakta 1177 eller vårdcentral, företagshälsovård eller studenthälsa för att få hjälp om du har stressrelaterade symtom. Behandling och rehabilitering vid utmattningssyndrom innehåller flera metoder och delar men anpassas efter individens behov och hur svårt man drabbats av utmattningssyndrom. I den akuta fasen av utmattningssyndrom behöver man bli omhändertagen och bli sjukskriven. Den utmattade kan behöva hjälp och stöd för att se över belastningen på arbetet och i privatlivet. Många tar ett stort ansvar på flera håll.

När den akuta fasen av utmattningssyndrom är över behöver man försöka att få kroppen i balans igen, både fysiskt och psykiskt. Förenklat kan man säga att man behöver minska belastningen och öka återhämtningen på olika sätt för att må bättre och bli frisk efter utmattningssyndrom. Det är viktigt att den som insjuknar i utmattningssyndrom får information om att sjukdomen är känd och att prognosen för att bli bra oftast är god.

Det finns många olika sätt att få återhämtning efter utmattningssyndrom.

Ett sätt att få återhämtning är genom fysisk rörelse och träning av olika slag som anpassas efter ork. Börja mjukt, gärna med en långsam promenad varje dag som över tid kan övergå till en rask promenad. Andningsträning och avslappningsövningar är andra metoder som kan minska stress och ge återhämtning för den utmattade.

Många upplever att de kan bli hjälpta av samtalsstöd och terapi för att minska sömnproblem, oro och ångest. Samtalsterapi med psykoterapeut eller samtalsstöd med kurator kan vara läkande och förebyggande om man får hjälp att förstå sambandet mellan det liv man levt och varför man drabbats av utmattningssyndrom. 

Samtalsterapi kan ge insikt om de svårigheter som finns i livssituation och möjlighet att lära sig hur stress kan hanteras på ett bra sätt. Psykoterapi är lämpligt när den utmattades tankemässiga (kognitiva) symtom har förbättrats.

Svårt att var uthållig med behandling vid UMS.

Ett stort problem är att den som är drabbad av utmattningssyndrom har svårt att vara uthållig och göra behandlingen regelbundet. Under behandlingen är det därför viktigt att den utmattade får stöd för att upprätthålla behandlingen med grundläggande rutiner för bättre sömn, matvanor och rörelse.

Trots att så många drabbats av utmattningssyndrom finns få välgjorda vetenskapliga undersökningar om behandling vid utmattningssyndrom. Mycket pekar på att de behandlingar som används och rekommenderas vid utmattningssyndrom hjälper. Läs artikel på KI om stora kunskapsluckor om utmattningssyndrom.

Behandlingen kan underlättas om man vet varför man drabbats av utmattningssyndrom och på så sätt veta vad som behöver förändras. Oftast är dock orsakerna till utmattningssyndrom många och flera förändringar behövs.

Några exempel på behandlingar för utmattningssyndrom.

• Stresshantering med rådgivning om stress, livsstil och olika typer av avslappningstekniker.
• Sömnrådgivning och läkemedelsbehandling vid svåra sömnproblem.
• Rörelse och måttlig träning motsvarande en rask promenad.
• Fysioterapi med hjälp att arbeta med kroppen på arbetsplatsen och i träning.
• Samtalsstöd med kurator och socioterapeut för hjälp med studie-, arbets- och livssituation.
• Samtalsterapi med psykolog när de kognitiva funktionerna förbättrats.

Utmaningen - en dokumentärfilm om den sjuka jobbstressen

Arbetsmiljöverket skriver om den stora ökningen av antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av bland annat för hög arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. På deras hemsida finns verktyg och vägledning för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket skriver att vi kan alla vara en del av lösningen och förebygga att ohälsa uppstår på våra arbetsplatser.

Tala med din arbetsgivare om du är stressad och mår dåligt på grund av din arbetsmiljö. Rekommendera gärna filmen Utmaningen, en dokumentärfilm där vi får ta del av erkända forskare och enskilda individers erfarenheter om frågor som berör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Som anställd ansvarar du för att berätta om du mår dåligt på grund av din arbetssituation.

Det är oerhört viktigt att förebygga stress på arbetsplatsen och det är arbetsgivarens ansvar att förebygga stress på arbetsplatsen och att arbetet inte är skadligt för de anställda. Det är din chef som är arbetsmiljöansvarig och som ska meddela ledningen när arbetsmiljön är ohållbar. Som anställd är det ditt ansvar att berätta om du mår dåligt på grund av din arbetssituation. Du kan tala med din chef eller närmaste skyddsombud.

Socialstyrelsens vägledning och information om utmattningssyndrom 

Följande försäkringsmedicinska information finns på Socialstyrelsens hemsida: Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning. Syndromet beror ofta på en kombination av stressfaktorer både privat och på arbetsplatsen under en längre tid. Viktigt är att uppmärksamma potentiella stressfaktorer även utanför arbetet. Läs mer på Socialstyrelsens hemsida.

Diagnostiska kriterier utmattningssyndrom F 438A

Enligt Socialstyrelsens kriterier för utmattningssyndrom ska samtliga kriterier med stor bokstav ska vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. E och F är särskilt viktiga att beakta, för korrekt diagnos.

1. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.
2. Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden.
3. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under minst två veckor: Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress Känslomässig labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.
4. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
5. Utmattningen beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).
6. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

Utbrändhet är en annan term som använts men den betecknar en psykologisk reaktion på negativa händelser i arbetslivet och som har många olika definitioner, varför den inte bör användas som en medicinsk diagnos. I engelskspråkig litteratur motsvaras utmattningssyndrom ”exhaustion disorder” i stor utsträckning av begreppet ”clinical burnout”.

Redaktör: Återhämtningsportalen
Granskare: (Peter Vestergren, FK Psykologi, FD Beteendevetenskapliga mätningar).

 

1177 - Vårdguiden 

Institutet för stressmedicin, IMS

Hjärnfonden